Development of techniques for measuring the mobility of knee joints in children with Cerebral Palsy

Cerebral Palsy, commonly referred to as CP, is a neurological disorder that results in loss or impairment of motor function, which affects body movement, muscle control, muscle coordination and balance. In Sweden, about 200 children are diagnosed with Cerebral Palsy every year and the disorder can cause imbalances between the muscles. These imbalances can lead to contractures which is equiva- lent to permanent shortening of muscles and stiffness of joints. This can severely affect the mobility of the child and the quality of life. Today, the only way for physicians or physiotherapists to evaluate the movement of the joints, is during a patient’s short visits to the hospital. The purpose of this project was to develop a device that was able to measure the range of motion of the knee during a longer period of time, which could help customize the child’s rehabilitation. The initial approach was to implement two inertial measurement units (IMUs) and find the angle between the sensors. Different solutions on finding the angle was tested without being able to obtain stable data and the project members chose a new approach. Instead of IMUs, a potentiometer was used and stable data was obtained. A prototype was developed in an iterative and incremental product development process and data was collected during different types of physical exercise. The final prototype was wireless, able to collect data during ordinary life activities and had a battery life of over 30 hours. The data was analyzed and the results were accurate but showed that the prototype probably hindered some of the natural movement of the knee. The developed prototype is a step towards being able to measure the knee range of motion during a longer period of time, and could be a tool for physicians and other medical staff when evaluating and rehabilitating children with CP.Utveckling av mätteknik för mätning av rörligheten i knäleder hos barn med Cerebral pares Cerebral pares (CP) är en neurologisk störning som kan leda till förlust eller nedsättning av de motoriska funktioner som påverkar kroppens rörelser, muskelkontroll, koordination och balans. CP kan orsaka obalanser mellan musklerna som kan leda till kontrakturer. Kontrakturer innebär att musklerna förkortas permanent och styvheten i lederna ökar. Muskelförkortning och styva leder kan drastiskt påverka barnets rörlighet och därmed även livskvaliteten. I Sverige diagnostiseras cirka 200 barn varje år med CP och i dagsläget är det enda sättet för läkaren eller fysioterapeuten att utvärdera barnens rörelsefunktion under kortare besök på sjukhuset, 1-2 gånger per år. Därför var syftet med detta projekt att utveckla en prototyp som kunde mäta knäets ledrörlighet under en längre period

Vertebrate TFPI-2 C-terminal peptides exert therapeutic applications against Gram-negative infections

Background: Tissue factor pathway inhibitor-2 (TFPI-2) is a serine protease inhibitor that exerts multiple physiological and patho-physiological activities involving the modulation of coagulation, angiogenesis, tumor invasion, and apoptosis. In previous studies we reported a novel role of human TFPI-2 in innate immunity by serving as a precursor for host defense peptides. Here we employed a number of TFPI-2 derived peptides from different vertebrate species and found that their antibacterial activity is evolutionary conserved although the amino acid sequence is not well conserved. We further studied the theraputic potential of one selected TFPI-2 derived peptide (mouse) in a murine sepsis model. Results: Hydrophobicity and net charge of many peptides play a important role in their host defence to invading bacterial pathogens. In vertebrates, the C-terminal portion of TFPI-2 consists of a highly conserved cluster of positively charged amino acids which may point to an antimicrobial activity. Thus a number of selected C-terminal TFPI-2 derived peptides from different species were synthesized and it was found that all of them exert antimicrobial activity against E. coli and P. aeruginosa. The peptide-mediated killing of E. coli was enhanced in human plasma, suggesting an involvement of the classical pathway of the complement. Under in vitro conditions the peptides displayed anti-coagulant activity by modulating the intrinsic pathway of coagulation and in vivo treatment with the mouse derived VKG24 peptide protects mice from an otherwise lethal LPS shock model. Conclusions: Our results suggest that the evolutionary conserved C-terminal part of TFPI-2 is an interesting agent for the development of novel antimicrobial therapies

Eko Marina III - Inventering, kartläggning och miljömärkning av Sveriges fritidsbåtshamnar : Inventering av Sveriges fritidsbåtshamnar, kartläggning av fritidsbåtshamnars uppbyggnad samt utvecklig av prototyp för Eko Marinas miljömärkningssystem

Eko Marina III är den tredje delen av ett projekt som påbörjades i oktober 2019, med övergripande syfte att undersöka förutsättningarna för att utveckla en miljömärkning för fritidsbåtshamnar för att minska deras negativa miljöpåverkan. Denna del av projektet har fokuserat på tre primära områden: 1. en inventering av Sveriges fritidsbåtshamnar, 2. en kartläggning över hur fritidbåtshamnarna ser ut samt 3. utvecklingen av ett digitalt verktyg som kan bära miljömärkningsindexet, men också utgöra en stödplattform för fritidsbåtshamnarna i deras miljöarbete. Inventeringen resulterade i att 2 654 fritidsbåtshamnar listades. Det tidigare antagandet om att omkring 1 500 fritidsbåtshamnar finns i Sverige har därmed visat sig vara en kraftig underskattning. För att undersöka hur intresset bland fritidsbåthamnarna såg ut för ett digitalt verktyg för stöd i sitt miljöarbete tillfrågades även hamnrepresentanterna i enkätundersökning om vilka olika digitala funktioner de hade ett intresse av. Projektgruppen valde att arbeta vidare med att utveckla ett stödsystem för egenkontroll, vilket 73 procent av respondenterna svarade att de hade ett medel- till stort intresse av. Detta beslut grundade sig dels på respondenternas svar, men även på de intervjuer med fritidsbåtshamnar som har gjorts under projektet, där det blivit tydligt att många hamnar saknar kunskap och förståelse för sitt miljöansvar och behöver stöd för att upprätta en systematisk egenkontroll för att undvika att utsläpp sker. För att illustrera hur den digitala stödplattformen (verktyget) som utvecklats i detta projekt kan användas i olika typer av verksamheter och vilka funktioner som kan ingå, valdes exemplet båtbottentvätt, där en stegvis genomgång av egenkontrollen presenteras i bilaga 5. Det digitala verktygets övergripande syfte är att hjälpa fritidsbåtshamnar att upprätta ett systematiskt egenkontrollarbete där risker identifieras, rutiner och åtgärder tas fram, arbetet dokumenteras och följs upp för att säkerställa att hamnens miljöpåverkan på havsmiljön minimeras. En prototyp av det digitala verktyget har under projektet visats upp för en arbetsgrupp och referensgrupp bestående av branschorganisationer, hamnar, myndigheter och forskare. Överlag var mottagandet positivt – deltagarna såg många möjligheter för effektivisering av den egna verksamheten, driva miljöengagemang hos klubbmedlemmar samt stöd för att prioritera utvecklingen av miljöarbetet hamnarna. Däremot uppfattades komplexiteten och detaljnivån som ett potentiellt hinder för hamnar som inte har kommit långt i miljöarbetet. En utmaning i det framtida utvecklingsarbetet blir att hitta ett sätt att möta och kunna hantera fritidsbåtshamnarnas heterogenitet, där variation av hamnarnas finansiella förutsättningar, kunskap i miljöbalken samt kommunernas fokus på tillsyn är så olika

Eko Marina III - Inventering, kartläggning och miljömärkning av Sveriges fritidsbåtshamnar : Inventering av Sveriges fritidsbåtshamnar, kartläggning av fritidsbåtshamnars uppbyggnad samt utvecklig av prototyp för Eko Marinas miljömärkningssystem

Eko Marina III är den tredje delen av ett projekt som påbörjades i oktober 2019, med övergripande syfte att undersöka förutsättningarna för att utveckla en miljömärkning för fritidsbåtshamnar för att minska deras negativa miljöpåverkan. Denna del av projektet har fokuserat på tre primära områden: 1. en inventering av Sveriges fritidsbåtshamnar, 2. en kartläggning över hur fritidbåtshamnarna ser ut samt 3. utvecklingen av ett digitalt verktyg som kan bära miljömärkningsindexet, men också utgöra en stödplattform för fritidsbåtshamnarna i deras miljöarbete. Inventeringen resulterade i att 2 654 fritidsbåtshamnar listades. Det tidigare antagandet om att omkring 1 500 fritidsbåtshamnar finns i Sverige har därmed visat sig vara en kraftig underskattning. För att undersöka hur intresset bland fritidsbåthamnarna såg ut för ett digitalt verktyg för stöd i sitt miljöarbete tillfrågades även hamnrepresentanterna i enkätundersökning om vilka olika digitala funktioner de hade ett intresse av. Projektgruppen valde att arbeta vidare med att utveckla ett stödsystem för egenkontroll, vilket 73 procent av respondenterna svarade att de hade ett medel- till stort intresse av. Detta beslut grundade sig dels på respondenternas svar, men även på de intervjuer med fritidsbåtshamnar som har gjorts under projektet, där det blivit tydligt att många hamnar saknar kunskap och förståelse för sitt miljöansvar och behöver stöd för att upprätta en systematisk egenkontroll för att undvika att utsläpp sker. För att illustrera hur den digitala stödplattformen (verktyget) som utvecklats i detta projekt kan användas i olika typer av verksamheter och vilka funktioner som kan ingå, valdes exemplet båtbottentvätt, där en stegvis genomgång av egenkontrollen presenteras i bilaga 5. Det digitala verktygets övergripande syfte är att hjälpa fritidsbåtshamnar att upprätta ett systematiskt egenkontrollarbete där risker identifieras, rutiner och åtgärder tas fram, arbetet dokumenteras och följs upp för att säkerställa att hamnens miljöpåverkan på havsmiljön minimeras. En prototyp av det digitala verktyget har under projektet visats upp för en arbetsgrupp och referensgrupp bestående av branschorganisationer, hamnar, myndigheter och forskare. Överlag var mottagandet positivt – deltagarna såg många möjligheter för effektivisering av den egna verksamheten, driva miljöengagemang hos klubbmedlemmar samt stöd för att prioritera utvecklingen av miljöarbetet hamnarna. Däremot uppfattades komplexiteten och detaljnivån som ett potentiellt hinder för hamnar som inte har kommit långt i miljöarbetet. En utmaning i det framtida utvecklingsarbetet blir att hitta ett sätt att möta och kunna hantera fritidsbåtshamnarnas heterogenitet, där variation av hamnarnas finansiella förutsättningar, kunskap i miljöbalken samt kommunernas fokus på tillsyn är så olika

Additional file 3: Table S1. of Vertebrate TFPI-2 C-terminal peptides exert therapeutic applications against Gram-negative infections

Selected vertebrate TFPI-2 C-terminal peptides showing sequence entry name, species, sequence, charge and hydrophobicity. (PDF 73 kb

Additional file 1: Figure S1. of Vertebrate TFPI-2 C-terminal peptides exert therapeutic applications against Gram-negative infections

Phylogenetic tree analysis of full-length and reminder protein except C-terminal TFPI-2 from vertebrates. Phylogenetic tree from 72 vertebrate TFPI-2 species was constructed using Neighbour-Joining tree with 1000 bootstrap replications on MEGA6. (PDF 54 kb